Pāśupatasūtra
さて、それより(atha^atas)獣主(paśupatim.sg.G.)のパーシュパタ(pāśupataAc.)の結合と儀礼(yoga-vidhi)を説明(vy-ā-√ khyāSimp.Fut.)しよう。
- vy-ā-√ khyā P. -khyāti, to explain in detail, tell in full, discuss, ŚBr.; ŚrS.;
灰(bhasmann.sg.I.)によって、三回、沐浴をするべきである。
- bhasman n. (also pl.) ‘what is pulverized a or calcined by fire’, ashes, AV. &c. &c.
- triṣavaṇa n. pl. the 3 Soma libations, MBh. iii (-sav°) sg. (with or without snāna) the 3 ablutions (at dawn, noon, and sunset) (also triḥ-snāna, Kām. ii, 28), xiii; Mn. &c. (-sav°, MārkP. xxiii)
- savana n. … time (in general), BhP.
- snā (cf. √ snu) cl. 2. P. (Dhātup. xxiv, 44) snāti cl. 4. P. (Nir. vii, 12) snāyati (ep. also Ā. snāyate Pot. snāyāt; ep. also snāyīta; pf. sasnau, 3. pl. sasnuḥ, MBh.; BhP.; fut. snātā Gr.; snāsyati, °te, MBh. &c.; aor. asnāsīt Gr.; Prec. snāyāt [cf. above] or sneyāt, ib.; inf. snātum, Br. &c.; ind.p. snātvā, -snāya, RV. &c.; Ved. also snātvī, Pāṇ. vii, 1, 49), to bathe, perform the ceremony of bathing or certain prescribed oblations (esp. on returning home from the house of a religious preceptor, or on concluding certain vows &c., also with avabhṛtham), RV. &c. &c.;
灰の中に、伏せるべきである。
śī cl. 2. Ā. (Dhātup. xxiv, 22) śete (with Guṇa throughout the pr. stem : thus, śaye [in, RV. also 3. sg.], śeṣe &c., 3. pl. śerate [in, AV. also śere and Class. śayire]; Pot. śayīta, RV. &c.; Impv. -śetām and śayām, AV.; impf. aśeta, ŚBr. &c., 3. pl. aśerata [in, RV. also aśeran], p. śayāna, RV. &c.; ved. and ep. also cl. 1. śayate, °ti; impf. aśayat and aśāyata, RV.; pf. śiśye, śiśyire, Br.; p. ved. śaśayāna, Class. śiśyāna; aor. aśayiṣṭa Subj. śeṣan, RV.; fut. śayitā, Up., 2. sg. °tāse, ŚBr.; śayiṣyate, °ti, Br.; śeṣyate, °ti, MBh.; inf. śayadhyai, RV.; śayitum, MBh.; ind.p. śayitvā, Up. &c.; -śayya, Kāv.), to lie, lie down, recline, rest, repose, RV. &c. &c.;
寝る時も灰の中
続けての沐浴。
- 必要に応じて再び
花飾り。
- 汚れがないこと。
- 花が枯れないこと
リンガをつけるもの。
聖域に住むもの。
笑い、歌、踊り、太鼓の音を出すこと、敬礼すること、神の名前を唱えること、供物(hasita-gīta-nṛtta-ḍuṃḍuṃkāra-namaskāra-japya-upahāra)によって崇拝(upa-√ sthā)するべきである。
- hasita mfn. laughing, jesting, smiling, Kathās.
- gīta mfn. (√ gai) sung, chanted, praised in songs, Mn. ix, 42; MBh. &c.
- nṛtta n. dancing, acting, gesticulation, AV.; ŚBr.; &c.
- namas—kāra m. the exclamation ‘namas’, adoration, homage, AV.; Br. &c.
- japya n. (once m. scil. mantra, BhP. iv, 8, 53) a muttered prayer, Mn.; Yājñ.; MBh. &c.
- upahāra m. offering, oblation (to a deity)
- upa-√ sthā P. Ā. -tiṣṭhati, -te (irr. aor. Pot. 3. pl. -stheṣus, AV. xvi, 4, 7) to stand or place one’s self near, be present (Ā. if no object follows, Pāṇ. i, 3, 26); to attend on, worship (only Ā. Kāty. on Pāṇ. i, 3, 25, e.g. arkam upatiṣṭhate, he worships the sun; but arkam upatiṣṭhati, he exposes himself to the sun, Pat.), MBh.; BhP.; Ragh. &c.;
マハーデーヴァ(mahādeva)の右の化身(dakṣiṇāmūrti)の。
- dakṣiṇā—mūrti m. a Tāntric form of Śiva
- mū/rti f. any solid body or material form, (pl. material elements, solid particles; ifc. = consisting or formed of), Up.; Mn.; MBh. &c. embodiment, manifestation, incarnation, personification, TBr.; Mn.; MBh. &c. (esp. of Śiva, Hcat.)
一つの〔花飾り〕のみを着ないものら。
あるいは着ないないものら。
糞尿(mūtra-purīṣa)を見て(ava-√ īkṣ)はならない。
女やシュードラ(strī-śūdra)と話して(abhi-√ bhāṣ)はならない。
もし見たり話した場合。
触った(upa-√ spṛś)のち。
- spṛś cl. 6. P. …, to touch, feel with the hand, lay the hand on (acc. or loc.),
呼吸法を行ない。
- prāṇāyāma m. (also pl.) N. of the three ‘breath-exercises’ performed during Saṃdhyā (See pūraka, recaka, kumbhaka, IW. 93; RTL. 402; MWB. 239), Kauś.; Yājñ.; Pur.
ルドラへのガーヤトリーを
- bahu—rūpin mfn. = -rūpaka mfn., BhP.
- bahurūpaka mf(ikā)n. multiform, manifold, MBh.
- akaluṣamateḥ || 1.18 ||
- carataḥ || 1.19 ||
- tato ’sya yogaḥ pravartate || 1.20 ||
- darśanaśravaṇamananavijñānāni cāsya pravartante || 1.21 ||
- sarvajñatā || 1.22 ||
- manojavitvam || 1.23 ||
- kāmarūpitvam || 1.24 ||
- vikaraṇaḥ || 1.25 ||
- dharmitvaṃ ca || 1.26 ||
- sarve cāsya vaśyā bhavanti || 1.27 ||
- sarveṣāṃ cāvaśyo bhavati || 1.28 ||
- sarvāṃś cāviśati || 1.29 ||
- sarveṣāṃ cānāveśyo bhavati || 1.30 ||
- sarve cāsya vadhyā bhavanti || 1.31 ||
- sarveṣāṃ cāvadhyo bhavati || 1.32 ||
- abhītaḥ || 1.33 ||
- akṣayaḥ || 1.34 ||
- ajaraḥ || 1.35 ||
- amaraḥ || 1.36 ||
- sarvatra cāpratihatagatir bhavati || 1.37 ||
- ity etair guṇair yukto bhagavato mahādevasya mahāgaṇapatir bhavati || 1.38 ||
- atredaṃ brahma japet || 1.39 ||
- sadyo’jātaṃ prapadyāmi || 1.40 ||
- sadyo’jātāya vai namaḥ || 1.41 ||
- bhave bhave nātibhave || 1.42 ||
- bhajasva mām || 1.43 ||
- bhavodbhavaḥ || 1.44 ||
- vāmaḥ || 2.1 ||
- devasya || 2.2 ||
- jyeṣṭhasya || 2.3 ||
- rudrasya || 2.4 ||
- kalitāsanam || 2.5 ||
- sārvakāmika ityācakṣate || 2.6 ||
- amaṅgalaṃ cātra maṅgalaṃ bhavati || 2.7 ||
- apasavyaṃ ca pradakṣiṇam || 2.8 ||
- tasmādubhayathā yaṣṭavyaḥ || 2.9 ||
- devavat pitṛvac ca || 2.10 ||
- ubhayaṃ tu rudre devāḥ pitaraśca || 2.11 ||
- harṣāpramādī || 2.12 ||
- caryāyāṃ caryāyām || 2.13 ||
- māhātmyamavāpnoti || 2.14 ||
- atidattam atīṣṭam || 2.15 ||
- atitaptaṃ tapastathā || 2.16 ||
- atyāgatiṃ gamayate || 2.17 ||
- tasmāt || 2.18 ||
- bhūyastapaścaret || 2.19 ||
- nānyabhaktistu śaṃkare || 2.20 ||
- atredaṃ brahma japet || 2.21 ||
- vāmadevāya namo jyeṣṭhāya namo rudrāya namaḥ || 2.22 ||
- kālāya namaḥ || 2.23 ||
- kalavikaraṇāya namaḥ || 2.24 ||
- balapramathanāya namaḥ || 2.25 ||
- sarvabhūtadamanāya namaḥ || 2.26 ||
- mano’manāya namaḥ || 2.27 ||
- avyaktaliṅgī || 3.1 ||
- vyaktācāraḥ || 3.2 ||
- avamataḥ || 3.3 ||
- sarvabhūteṣu || 3.4 ||
- paribhūyamānaścaret || 3.5 ||
- apahatapāpmā || 3.6 ||
- pareṣāṃ parivādāt || 3.7 ||
- pāpaṃ ca tebhyo dadāti || 3.8 ||
- sukṛtaṃ ca teṣāmādatte || 3.9 ||
- tasmāt || 3.10 ||
- pretavac caret || 3.11 ||
- krātheta vā || 3.12 ||
- spandeta vā || 3.13 ||
- maṇṭeta vā || 3.14 ||
- śṛṅgāreta vā || 3.15 ||
- apitatkuryāt || 3.16 ||
- apitadbhāṣet || 3.17 ||
- yena paribhavaṃ gacchet || 3.18 ||
- paribhūyamāno hi vidvān kṛtsnatapā bhavati || 3.19 ||
- atredaṃ brahma japet || 3.20 ||
- aghorebhyaḥ || 3.21 ||
- atha ghorebhyaḥ || 3.22 ||
- ghoraghoratarebhyaśca || 3.23 ||
- sarvebhyaḥ || 3.24 ||
- śarvasarvebhyaḥ || 3.25 ||
- namaste astu rudrarūpebhyaḥ || 3.26 ||
- gūḍhavidyā tapaānantyāya prakāśate || 4.1 ||
- gūḍhavrataḥ || 4.2 ||
- gūḍhapavitravāṇiḥ || 4.3 ||
- sarvāṇi dvārāṇi pidhāya || 4.4 ||
- buddhyā || 4.5 ||
- unmattavadeko vicareta loke || 4.6 ||
- kṛtānnamutsṛṣṭam upādadīta || 4.7 ||
- unmatto mūḍha ityevaṃ manyante itare janāḥ || 4.8 ||
- asanmāno hi yantrāṇāṃ sarveṣāmuttamaḥ smṛtaḥ || 4.9 ||
- indro vā agre asureṣu pāśupatamacarat || 4.10 ||
- sa teṣāmiṣṭāpūrtamādatta || 4.11 ||
- māyayā sukṛtayā samavindata || 4.12 ||
- nindā hy eṣānindā tasmāt || 4.13 ||
- nindyamānaścaret || 4.14 ||
- aninditakarmā || 4.15 ||
- sarvaviśiṣṭo’yaṃ panthāḥ || 4.16 ||
- satpathaḥ || 4.17 ||
- kupathāstvanye || 4.18 ||
- anena vidhinā rudrasamīpaṃ gatvā || 4.19 ||
- na kaścid brāhmaṇaḥ punarāvartate || 4.20 ||
- atredaṃ brahma japet || 4.21 ||
- tatpuruṣāya vidmahe || 4.22 ||
- mahādevāya dhīmahi || 4.23 ||
- tan no rudraḥ pracodayāt || 4.24 ||
- asaṅgaḥ || 5.1 ||
- yogī || 5.2 ||
- nityātmā || 5.3 ||
- ajaḥ || 5.4 ||
- maitraḥ || 5.5 ||
- abhijāyate || 5.6 ||
- indriyāṇāmabhijayāt || 5.7 ||
- rudraḥ provāca tāvat || 5.8 ||
- śūnyāgāraguhāvāsī || 5.9 ||
- devanityaḥ || 5.10 ||
- jitendriyaḥ || 5.11 ||
- ṣaṇmāsānnityayuktasya || 5.12 ||
- bhūyiṣṭhaṃ sampravartate || 5.13 ||
- bhaikṣyam || 5.14 ||
- pātrāgatam || 5.15 ||
- māṃsam aduṣyaṃ lavaṇena vā || 5.16 ||
- āpo vāpi yathākālamaśnīyādanupūrvaśaḥ || 5.17 ||
- godharmā mṛgadharmā vā || 5.18 ||
- adbhireva śucirbhavet || 5.19 ||
- siddhayogī na lipyate karmaṇā pātakena vā || 5.20 ||
- ṛcamiṣṭāmadhīyīta gāyatrīmātmayantritaḥ || 5.21 ||
- raudrīṃ vā bahurūpīṃ vā || 5.22 ||
- ato yogaḥ pravartate || 5.23 ||
- oṃkāramabhidhyāyīta || 5.24 ||
- hṛdi kurvīta dhāraṇām || 5.25 ||
- ṛṣir vipro mahāneṣaḥ || 5.26 ||
- vāgviśuddhaḥ || 5.27 ||
- maheśvaraḥ || 5.28 ||
- (…) || 5.29 ||
- śmaśānavāsī || 5.30 ||
- dharmātmā || 5.31 ||
- yathālabdhopajīvakaḥ labhate rudrasāyujyam || 5.32 ||
- sadā rudramanusmaret || 5.33 ||
- chittvā doṣāṇāṃ hetujālasya mūlam || 5.34 ||
- buddhyā || 5.35 ||
- saṃcittam || 5.36 ||
- sthāpayitvā ca rudre || 5.37 ||
- ekaḥ kṣemī san vītaśokaḥ || 5.38 ||
- apramādī gacched duḥkhānāmantam īśaprasādāt || 5.39 ||
- atredaṃ brahma japet || 5.40 ||
- īśānaḥ sarvavidyānām || 5.41 ||
- īśvaraḥ sarvabhūtānām || 5.42 ||
- brahmaṇo’dhipatirbrahmā || 5.43 ||
- śivo me astu || 5.44 ||
- sadā || 5.45 ||
- śivaḥ || 5.46 ||